Sök:

Sökresultat:

398 Uppsatser om Formell övervakning - Sida 1 av 27

Ny barn(o)v?nlig p?f?ljd? En analys av f?rslaget att inf?ra utvidgad ungdoms?vervakning ur ett barnr?ttsligt perspektiv

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Visuell presentation av övervakningsdata

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

Att mÀta betydelsen av formell och informell kommunikation vid beslutsprocesser

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Att mÀta betydelsen av formell och informell kommunikation vid beslutsprocesser

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Praktisk eller formell matematikundervisning? : Ett undervisningsförsök i statistik

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Upplevelsen av kommunikation pÄ arbetsplatsen : Formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation -

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Upplevelsen av kommunikation pÄ arbetsplatsen - Formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation -

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Intern kontroll - social vs formell - vad pÄverkar inslaget?

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som pÄverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken bestÄr av ett flertal faktorer; sÄsom kön, Älder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestÀmmande, pÄverkan, arbetslivserfarenhet, avstÄnd till arbetsplats, kommunikation umgÀnge och sammanhÄllning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjÀlpa oss att försöka fÄ fram om det finns nÄgra samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen Àr utförd pÄ nÀmndnivÄ, barn- och utbildningsnÀmnden, i tre mindre kommuner runt om i SkÄne. För att fÄ fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nÀmnd.

Kombinerad ledarutveckling : En kvalitativ studie om chefers uppfattningar av ledarutveckling

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av fenomenografi dÄ studien inriktas pÄ variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osÀkerhet kring hur formell ledarutbildning pÄverkar ledarutvecklingen.

SNATTERIBROTT - EN STUDIE ÖVER SITUATIONELL BROTTSPREVENTION I VÄSTERÅS STAD

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger pÄ situationella preventiva ÄtgÀrder av bÄde formell- och informellkaraktÀr. Tillsammans med polismyndigheten i VÀstmanland har relevant data över antalet anmÀlda snatteribrott i klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad tagits fram. UtifrÄn den anmÀlda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkÀtundersökning genomförts och transkriberats. 25 klÀdesbutiker med minst ett anmÀlt snatteribrott deltog i studien.

Hur vet vi att ett datorprogram g?r vad det s?ger att det g?r? Formell verifiering av hypergeometriska rekursionsrelationer med polynomkoefficienter

Detta arbete anv?nder formell verifiering f?r att unders?ka loopar inom programmering. Looparna som behandlas ses ekvivalent som hypergeometriska rekursionsrelationer. Arbetet unders?ker om l?sningen un till dessa hypergeometriska rekursionsrelationer med polynomkoefficienter alltid ?r heltalsv?rd.

Kommunal samverkan ? En inblick i formella och informella samarbeten

Svenska kommuner har i viss mÄn samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare Är har dock samverkan lyft fram som en lösning pÄ mÄnga av de problem som den offentliga sektorn idag stÀlls inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tÀnkta fördelarna med samverkan uppnÄs, vad det finns för pÄverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. UtifrÄn insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck frÄn omvÀrlden och i samarbetena uppnÄs fördelar sÄsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det ocksÄ att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprÀttande av formell samverkan.

Att definiera icke-formellt lÀrande : en begreppsanalys

Arbetet Àr en litteraturstudie med fokus pÄ begreppet icke-formellt lÀrande. Begreppet icke-formellt lÀrande faller inom det akademiska fÀltet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning Ät lÀrande. Arbetet bearbetar och jÀmför genom begreppsanalys icke-formellt lÀrande och nÀraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahÄlla verktyg för att förstÄ bÄde problematik och hur man kan definiera bÄde de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats Àr huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lÀrande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jÀmföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förstÄelse..

SprÄkstimulans i formell och informell lek

The outset of this thesis is to raise questions on how we design for the mobile context and the capabilities of smartphones. Not only the presentation but also the use of input and interaction between a service and a user.This work evolves around sign up forms and answers the question: How does the sign up process affect the holistic perspective of a digital service regarding usability and user experience? This thesis consists of a case studies, and design experiments conducted on Twitter, Instagram and Randos sign up processes to explore if and how the usability, and the user experience could be affected and im- proved.This concluded some important aspects to be considered when designing sign up forms for a digital service.The usability, and the user experience is not only affected by user interaction, and the choice of input method but it?s also affected by which data the service is requesting, and more important; if that data is motivated to request by the service..

?PÄ fritids gör man det man vill, pÄ skolan arbetar man.? : En undersökning om barns syn pÄ lÀrande i en formell kontra informell kontext

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lÀrande som generellt begrepp men ocksÄ i förhÄllande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att anvÀnda fritidshemmet som den plats som stÄr för en informell kontext och skolan som den plats som stÄr för den formella kontexten. Detta pÄ grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 12 elever i Ärskurs tre. Studiens resultat visar att lÀrande som begrepp Àr starkt förknippat med skolans vÀrld och den formella kontexten.

1 NĂ€sta sida ->